BIOGRAFVERKSAMHETEN I EKENÄS

I Ekenäs finns för närvarande endast en biograf, Bio Forum.
Biografen verkar i den första för biografverksamhet byggda byggnaden i Ekenäs. Huset stod färdigt 1912.

Här har endast medtagits biografer för allmänheten och inte t.ex. biografen på Dragsvik garnisonsområde eller vid Ekåsens sjukhus.

*****

Redan 1908 fick Ekenäs sin första stationära biograf, men verksamheten blev kort. Den första biografen som verkade en längre tid i staden var City Biografen som var verksam mellan åren 1910 och 1946.
1938 fick Ekenäs en ny tidsenlig biografbyggnad i vilken Bio Forum samma år började sin verksamhet, men måste upphöra 1940 då ägaren till fastigheten själv började med biografverksamhet i lokalen. Biografen fick namnet Bio Karelia och verksamheten pågick till 2007.
1943 öppnade Bio Forum i sina nuvarande lokaliteter.

.*****

Tack vare Mirja Halonen, bio Forums första inehavares hustru är det möjligt att här presentera en liten överblick över biografverksamheten i Ekenäs. En stor del baserar sig på uppgifter som är insamlade av henne.

*****

De första filmvisningarna

I början av 1900-talet visade ibland även diversehandlande Ida Ekholm i Ekenäs film för allmänheten med en handdriven projektor..

Ambulerande biografer.

Innan Ekenäs fick sin första stationära biograf gästade ambulerande biografer staden.

Den 29.8.1899 ingick en annons i Vestra Nyland om att en ambulerande biograf besöker Ekenäs. Detta var trolig första gången ett dylikt besök skedde i staden.

En av de ambulerande biograferna var "Pohjola" Kinematograf som ännu den 16 och 17 oktober 1910, några dagar efter det City Biografen börjat sin verksamhet hade föreställningar på stadens sportplan. Om detta ingick en annons i Vestra Nyland 15.10.1910.

Stationära biografer

Ekenäs Biograf Teater

EKENÄS BIOGRAF TEATER vid Stora Torget ( Rådhustorget)

Den 28.1 1908 ingick i Vestra Nyland en notis om att Viktor Claesson gjort näringsanmälan för öppnande av en biograf i f.d. Stadshotellgården, som låg vid Stora Torget (Rådhustorget). Biografen, som var den första stationära biografen i Ekenäs var verksam till den 16.5.1909. Dagen efter premiären den 10.2 ingick den första annonsen i Vestra Nyland och samtidigt ingick också en notis om den nya biografen..

Den 23.10.1909 ingick i Vestra Nyland ovanstående notis

***

En annan stationär biografteater verkade 19.2.1908 – 2.5. 1910 vid Bokhandelsgården, Nikolaigatan, vid östra sidan av torget i Edmund Brusiins gård (nuvarande Gustav Wasas gata 9). Om premiären annonserades i Vestra Nyland 18.2 1908.

***

Världens Under.

Den 8.4. 1910 var det premiär på biografen Världens Under i Bäckströms gård vid Sigfrid Aronigatan 9. Antagligen fanns biografen i det trähus som 1909 byggdes på hörntomten. Dagen före premiären ingick i Vestra Nyland nedanstående annons och notis.
Den 16.4.1910 annonserade biografen i Vestra Nyland. Därefter har inga annonser eller andra uppgifter om biografen påträffats.

***

Helene Schjerfbecks gata

Nya Biografen och Bio Forum

Biografens första namn var Ekenäs Nya Biograf-Teater. Premiären skedde den 8.12.1912 och annonserades i Vestra Nyland 7.12. 1912.
Även Mirja Halonen har i sina anteckningar om premiärdagen angivit den 8.12.1912 men på biografens hemsida anges 7.12.1912. Enligt artikel i Västra Nyland den 20.12.2012 med anledning av att biografens ägare Esa Halonen av Ekenäsnejdens företagare utsetts till Årets företagare vill man hålla fast vid den 7.12.1912 som premiärdag. Detta motiveras med att det alltid talats om den datumen som premiärdatum.

**) Enligt uppgift hyrde Gottfrid Wikström, som också innehade bio City, teatern redan 1936 men höll den stängd förutom under tiden 8.11.1938 till våren 1939 varefter den åter stängdes tills Reino Halonen hyrde den våren 1943 och, efter att ha renoverat lokalen, började med föreställningar 5.9.1943.

Biografen hette Ekenäs Nya Biograf-Teater hösten 1913 då namnet förenklades till Nya Biografen. Det namnet användes till mars 1931. Då hade redan ljudfilmen gjort sitt intåg, men teatern visade dock endast stumfilm. 7.2.1931 hade biografen en annons i Västra Nyland men därefter infördes inga annonser.

Verksamheten återupptogs tydligen den 19.9.1935 ty då annonserades i Västra Nyland att teater Bio Rex har öppnats i f.d Nya Biografens lokaliteter.

James Cagney		Joan Blondell
Ruby Keeler		Dick Powell

Nu kom alltså ljudfilmen även till den här teatern men verksamheten fortsatte endast till 15.3.1936. Ansvarig för verksamheten var Susanna Lähdemäki, men delägarna var många. Eventuellt kan olönsamhet ha varit orsaken till att verksamheten lades ner.
För att slippa konkurrens hyrdes - troligen 1936 - teatern som igen fick namnet Nya Biografteatern, av Gottfrid Wikström som innehade City Teatern. Nya Biografteatern hölls dock stängd, men då en ny teater 1938 öppnades vid Skillnadsgatan öppnades även Nya biografteatern på nytt. Verksamheter pågick dock endast under tiden 8.11.1938 till våren 1939.

Annons i Västra Nyland den 8.11.1938.

Reino Halonen, som 1940 var tvungen att upphöra med Bio Forum vid Skillnadsgatan 11 hyrde 1943 biograflokalen vid Kärrgatan och efter att ha renoverat och moderniserat den kunde Bio Forum den 5.9.1943 börja med filmförevisning i de lokaliteter där biografen än i dag är verksam. Dagen före "premiären" ingick i Västra Nyland följande notis:

Flera utmärkelser: Bio Forum och dess ägare har under årens lopp fått flera utmärkelser. Bl.a  tilldelades 1999 bröderna Pentti, Ilkka och Esa Halonen,  som då gemensamt ägde biografen, Ekenäs stads kulturpris. År 2012 utsågs Esa Halonen som sedan 2000 ensam äger biografen till Årets  företagare av Ekenäsnejdens företagare och 2013 fick Esa och hans hustru Anneli Halonen Fruntimmersföreningens i Ekenäs Kultur- och miljöpris.

***

Kungsgatan - Långgatan

City Biografen/City Teatern

1910 öppnades en ny biografteater i Ekenäs i A J. Lindströms gård vid Kungsgatan 10.Biografen kallades ibland City Biografen, ibland Bio City och ibland City Teatern.

Biografen var verksam vid Kungsgatan 10 under tiden 1910 - 1911, och vid dåvarande Västra Långgatan 4 (nuvarande Långgatan 13) 16.9.1911 - 1946

1940 planerade Ekenäs stad, som ägde fastigheten att ställa lokalen till tullstyrelsens förfogande, så att där kunde inrättas en tullkammare, men Gottfrid Wikström, som nyligen låtit renovera lokaliteterna vägrade bryta hyreskontraktet.
1946 var dock biografen tvungen att upphöra, då hyreskontraktet löpte ut. Staden planerade inreda lokalen till museum, vilket dock inte skedde, utan i stället inrättades en radiostudio för Ekenäs Radion (studio för Finlands Rundradios lokalradio). Biografen låg då vid Långgatan 13.

City Teatern hade 180 åskådarplatser fördelade på 12 bänkrader med 15 platser vardera. Dessutom fanns en biograffåtölj innanför vardera av de två dörrarma in till biografsalongen.

Under hela verksamheten hade Bio City endast en filmprojektor, vilket gjorde att det ungefär varje 20:de minut var mellanakt, medan projektorn laddanes med en ny filmrulle. När biografen upphörde hade man en projektor av märket Erno tillverkad av Aga-Brander fabriken.

År 1930 visades den första ljudfilmen i Ekenäs. Den 16.8 ingick i Västra Nyland följande annons och notis. Även efter premiären hade VN en notis om "en synnerligen lyckad tillställning".

I medlet av april 1946 upphörde City teatern. Den sista filmen som visades var "Hans officiella fästmö" med Sickan Carlsson och Sture Lagerwall. Sista föreställningen var troligen den 19.4.1946, eventuellt redan 17.4.1946	Huset vid Långgatan 13 (Vestra Långgatan 4), där biografen CityTeatern var inrymd 16.9.1911 - april 1946 då verksamheten upphörde. Fotot ingår även i Vidar Lindqvists  bildverk "Ekenäs/Snappertuna –  Från fotografisk forntid till nutid" utgivet år 2016.	City teaterns sista annons i Västra Nyland 17.4 1946

***

Skillnadsgatan

Bio Forum och Bio Karelia

I december 1938 blev en ny tidsenlig biografteater färdig vid Skillnadsgatan 11 i Ekenäs. Biografen hyrdes av Reino Halonen som började med verksamheten 6.12 1938. Biografen, som fick namnet Bio Forum hade 224 sittplatser fördelade på 16 bänkrader med 14 fåtöljer vardera plus fyra loger (2 med 4 och 2 med 3 fåtöljer vardera). Några år innan verksamheten lades ner togs dock logerna bort.

Reino Halonen var 15.5.1940 tvungen att upphöra med verksamheten, då familjen Ernst Stolze, som köpt fastigheten själv fortsatte med biografen, som fick namnet Bio Karelia.
2007 lades Bio Karelias verksamhet ner. Biografen har under hela sin existens ägts och skötts av familjen Stolze.
Den 4. 6.1940 ingick i Västra Nyland nedanstående notis och annons om ägarbytet samt en annons om Karelias premiärfilm.

Då Reino Halonen upphörde med biografen vid Skillnadsgatan fortsatte han med biografverksamhet i Kangasala och Åggelby. Han bodde dock kvar i Ekenäs. 1943 fick han hyra biograflokalen vid dåvarande Kärrgatan och efter utförda renoveringar började han 5.9.1943 biografverksamhet i lokalen, som fick namet Bio Forum efter den biograf han haft på Skillnadsgatan.

Bröderna Lumière

De franska bröderna Auguste född 19 oktober 1862, död 10 april 1954 och Louis, född 5 oktober 1864, död 6 juni 1948 är skaparna av den moderna filmen. Rörliga bilder hade förekommit redan tidigare men Auguste och Louis Lumière lyckades förbättra filmkvaliten väsentligt. Fransmannen Louis Le Prince, som 1886 konstruerade sin första filmkamera, ansers vara den första som fångade rörliga bilder på film. Framför allt lyckades bröderna Lumière få en stabil bild och så starkt ljus att man kunde visa filmen på en vit vägg. Tidigare kunde endast en person i taget se på filmen med ett så kallat Kinescope.
Bröderna anordnade en privat visning för en mindre åskådarskara den 22 mars 1895. Den första visningen för betalande publik hölls den 28 december 1895, och kan därför anses vara filmens födelsedag. Man visade ett antal kortfilmer inklusive L'Arrivée d'un train en gare de la Ciotat (Tåget ankommer Ciotats station) och Arbetarna lämnar Lumières fabrik i Lyon.
Brödernas far Antonie var stillbildsfotograf och det var han som fick bröderna intresserad för filmens värld.
1903 fick bröderna Lumière patent på den första praktiskt användbara färgbildstekniken, Autochromeprocessen. Tidigare har experimenterats med flerfaldiga exponeringar med användande av olika filter. Autochrome började marknadsföras 1907 och var den enda färgfilmstekninken tills Kodak 1935 lanserade Kodachrome.

En kort historik över Finlands bioverksamhet hittar du här

Filmjournalen

Filmjournalen, som är Finlands enda svenskspråkiga filmtidning utges av Finlandssvenskt filmcentrum rf. Tidningen, som grundades 1989 utkommer med 4 nummer per år.

Tillbaka